Iringa

I går åkte jag från barnhemmet till en stad som heter Iringa. Det är en trevlig stad uppe i bergen där det vistas många volontärer och andra européer som arbetar och bor här.  Det tod 8 timmar med buss. De tanzaniska bussarna är inte av samma kvalité som våra och har inga toaletter. Men vid ett tillfälle stannade bussen ute i ingenstans och då var det dags för en toapaus i det fria. Jag kom till slut fram till hotellet och där åt jag en god måltid, duschade och sov sen  i 10 timmar. 
På förmiddag begav jag mig till ett ställe som heter Neemas craft. Det är ett gästhus som drivs av döva och andra mindre funktionshindrade personer, De har ett café och de har en verkstad där de tillverkar saker som de sen säljer i en lite butik. Där drack jag kaffe och åt en brownie, Fatta hur god den var!!
Sen kom min reskamrat från Sverige också hit. Han har varit i Dodoma under dessa dagar jag har varit i Iwanbi. Han ska bo hos en svensk familj här i Iringa tills vi åker hem på onsdag.
Jag blev bjuden på lunch hos den svenska familjen som har bott här i 2 år och ska bo här i 2 år till. De har 4 barn mellan 7 mån-7 år. De går i en internationell skola här. Det bor också en dansk familj här. 
Så plötsligt fick jag prata svenska, inte vara ensam vit längre och fick äta en kaviarsmörgås :)
I morgon ska vi gå till en kyrka som firar internationell gudstjänst kl 10.00. Där är allt på engelska och det serveras traditionellt kyrkkaffe efter gudstjänsten. Sedan ska vi vara turister några dagar innan vi sätter oss på bussen på onsdag morgon för att åka 10 timmar till dar el saalam och flyget hem. 
Det är viktigt att avsluta en sådan här resa med positiva bilder och upplevelser på näthinnan. Annars är det lätt at fastna i alla elände som jag sett och bott i under dessa dagar. 
Huvudgatan i Iringa.

Egen tillverkning på Neemas.

Caféet

Mums !

Familjen Sandahls hus.

Kommentarer