Slutspurt

Jaha nu har vi varit på safari. Det var inte alls som jag tänkt mig. Det var en glad överraskning. Vi hade egen bil och chaufför och vi var 12 st. Vi fick med oss en guide eftersom man inte får åka omkring o parken själv. Vi åkte runt på små grusvägar i ett oändligt stort område och letade efter djuren. De dök upp lite här och var. Jag var nog mest impade av girafferna. Så stora och vackra djur. Vi hade turen att lyckas se några lejon som låg och myste i skuggan under några träd. Vi kom så nära för de har sin brunsttid nu och då är de intresserade av något annat än varandra. De äter inte på 7 dagar under den här perioden utan de dricker bara. Så vi var inte ett dugg intressanta. De tittade lite slött på oss bara. Annars så såg vi de flesta djur som strövar fritt i dessa enorma områden. Några noshörningar fanns inte längre kvar. Den sista hade de sett i slutet av -90 talet. Men det var en lång resa dit och hem igen så nu är jag mer än nöjd med att åka bil. Bilder från safarin har jag lagt upp på facebook.

Jag är nu åter på barnhemmet där barnen och jag ska titta på korten från vår resa i morgon då det är stängt på förskolan. Och ska vi leka lite förstås.

Nu har jag sagt hej då till de flesta som jag lärt känna här under mina 10 veckor. Jag har några kvar men de träffar jag på lördag då dottern till den kvinnliga kyrkoherden jag bodde hos i Tukuyu ska konfirmeras tillsammans med den grupp jag träffade ett antal gånger.

Jag har haft det bra här nere och har inte blivit magsjuk en enda gång. Däremot så fick jag väldigt svårt att äta för ca 1,5 månader sen. Jag kan bara äta lättuggad och enkel mat. Det har ju resulterat i att rasat i vikt och har inte kunnat tränat någonting. I dag har jag inte kunnat äta något alls och då började jag fundera på vad det kan bero på. Jag kom fram till att det är malaria tabletterna som är boven. Jag har ju alltid lyckats få många biverkningar av ny medicin och har fått börja försiktigt men det gick ju inte med malariatabletterna. De ska tas 1 tablett varje dag punk slut. Där står som ovanliga biverkningar att aptiten minskar och ätstörningar kan uppstå. Kan även leda till anorexi i värsta fall. Nu är det ju tur att det är juletider när jag kommer hem så jag lär nog kunna äta upp mig igen rätt fort 😊 så nu är det bara att äta när jag kan och bara sånt som jag verkligen tycker om. Tack och lov för omelett, sambusa, chapati och all denna underbara frukt.

Bilderna idag är på de vänner jag har sagt hejdå till och andra som jag kommer att säga hej då till.